dcsimg

I köket

Lägg locket på och du spar energi!
Lägg locket på och du spar energi!

Kylen och frysen

  • Ställ in rätt temperatur i både kyl och frys. I kylen rekommenderas +5 grader och i frysen -18 grader. Varje extra grad kallare ökar energianvändningen med cirka 5 procent.
  • Frosta av frysen när det är is i den. Det är också bra att dammsuga baksidan på kylen och frysen.
  • Ska du tina upp mat från frysen? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen.
  • Se till att kylen och frysen har täta dörrar eller luckor. Byt gummilisterna om de går sönder. Ett enkelt sätt att kontrollera om dörren är tät eller inte är att lägga ett papper mellan dörren och skåpet och stänga dörren. Om det går lätt att dra ut pappret är det dålig kontakt mellan dörrlisten och skåpet.
  • Ska familjen köpa ny kyl eller frys? Välj en som är energimärkt med A, eller A+. till A+++.

Spisen

  • Använd kastruller och stekpannor med plana bottnar och som passar till plattans storlek.
  • Sätt lock på kastrullen när du kokar mat eller vatten – då använder du bara en tredjedel så mycket energi jämfört med locket av.
  • Använd vattenkokare när du ska koka upp vatten. Det spar energi.
  • Ska du värma en liten portion mat eller bara en kopp tevatten? Då är mikron ett bra alternativ.

Disken

  • Skölj disken i en balja istället för under rinnande vatten när du diskar för hand. Ännu bättre är diskmaskin. En modern A-klassad diskmaskin kan diska en disk på 10-15 liter vatten beroende på program. Mätningar visar att för att diska motsvarande mängd disk för hand går det åt mer än 100 liter vatten.
  • Vänta till diskmaskinen är full och kör den på låg temperatur. Koppla bort torkfunktionen på diskmaskinen om det går.
  • Anslut diskmaskinen till kallvattnet. Då värmer diskmaskinen själv upp vattnet i diskmomentet och sista sköljningen och du sparar 20-30 procent energi.

Dryck

  • Idag dricker vi svenskar ungefär 27 liter förpackat vatten per person och år. Det är mer än dubbelt så mycket som för tio år sedan. Men vi dricker ännu mer läsk – 75 liter per person och år. Jämfört med läsk är förpackat vatten ett bättre val för både hälsan och miljön. Men bäst är förstås kranvatten.

Mat

  • Beroende på var fisken kommer från och hur den är fångad kan det skilja mycket i energiåtgång. Den största delen av fiskets klimatpåverkan kommer från fiskebåtarnas dieselanvändning.
  • Att fånga fisk i insjöar och vid kusterna är mindre energikrävande än fiskefångst genom djuphavstrålning. Djuphavstrålning, till exempel vid räk- och torskfiske, är energikrävande eftersom de fångas med stora båtar som måste åka långt ut på havet.
  • Att odla lax är också energikrävande. Laxen föds upp på fiskmjöl och för att göra fiskmjöl måste fisk fångas, malas till mjöl och köras till odlingen.
  • Flundra, sill och strömming är alla bra alternativ ur energisynpunkt. Strömming simmar i stim, fångas i nät och är lätta att få tag i.
  • En del av den frysta och förädlade fisken vi äter i Sverige transporteras långt innan den hamnar i frysdisken. Denna hantering kräver mycket energi. Färsk fisk har transporterats betydligt kortare sträckor.
  • Transporter kan stå för en stor del av utsläppen av växthusgaser, särskilt långväga lastbilstransporter och flyg. Känsliga frukter och grönsaker kräver kyltransporter vilket ytterligare ökar utsläppen av växthusgaser. Utländsk, vanlig frukt som bananer, apelsiner och äpplen kommer nästan alltid med båt. Exotiska frukter som inte tål båttransport har ofta flygfraktats och det är mer energikrävande än båtfrakter.
  • Grova grönsaker, som rotfrukter, broccoli, vitkål, blomkål och lök, påverkar klimatet mindre än salladsgrönsaker, som tomat, sallad och gurka. Grova grönsaker odlas ofta på friland, vilket kräver betydligt mindre energi än växthusodling. De kan också lagras under lång tid vilket gör att svinnet minskar, både i butiken och hemma.
  • Även baljväxter, som bönor, ärter och linser, har relativt låg klimatpåverkan. Lägst påverkan har torkade baljväxter. Baljväxter kan också lagras länge, vilket gör att svinnet blir litet. Baljväxter är rika på protein och kan därför ersätta en del av köttkonsumtionen, som orsakar betydligt större utsläpp av växthusgaser.
  • Odling i växthus som värms upp med fossilt bränsle ger betydligt större klimatpåverkan än odling på friland eller i växthus uppvärmda med till exempel spillvärme. Det finns flera goda exempel på detta. Under 2009 beräknas cirka 80 procent av de svenska tomaterna odlas i växthus som värms upp fossilfritt.
  • Frukt och bär odlas främst på friland och utsläppen av växthusgaser kommer till stor del från transporter, kylförvaring och gödselanvändning.
  • Minska gärna på mängden kött. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna.
  • Välj gärna närproducerat nöt- och lammkött, helst från djur som har betat på naturliga hagmarker.
  • Välj gärna närproducerat griskött och kyckling eller ekologiska alternativ.
Dela med andra:
Skapad: 2012-11-07  |  Ändrad: 2012-11-07
Kontakt: Energikunskap 016-544 20 00
Sök i vår faktabas

Visste du…

… att 1 kilo morötter bara orsakar en tiondel så mycket växthusgaser som 1 kilo tomater? Därför kan det vara bra att byta en tomat mot en morot ibland.

… att allt fler växthus värms upp med fossilfria bränslen? I till exempel Sverige beräknas 80 procent av tomaterna odlas i fossilfria växthus under 2009.

… att Sverige är ett av de länder där det äts mest bananer i världen? I snitt äter vi 17 kilo bananer per person och år. Därför är det bra att ibland byta ut bananen mot frukt och bär som påverkar miljön mindre.

Hur mycket räcker 1 kilowattimme till?

En kilowattimme räcker till olika mycket beroende på vilken effekt apparaten har

» Så här mycket räcker den till.