dcsimg

Energimarknaderna

Övervakning av fjärrvärmeproduktion i ett kraftvärmeverk. Foto: Per Westergård.
Övervakning av fjärrvärmeproduktion i ett kraftvärmeverk. Foto: Per Westergård.

Energimarknaden består av flera olika delar; de som bryter råvarorna för framställning av energi, de som producerar energi, de som distribuerar energi, de som mäklar energi och de som slutligen köper energin.

I alla delar finns spelregler som reglerar just den del som energin befinner sig i. Det kan vara skatter och avgifter för transporter, miljölagstiftning och krav på utrustning. Alla delar samspelar på marknaden och detta påverkar prissättning och ökar och minskar efterfrågan på olika energiformer.

Ekonomiska spelregler

Energimarknaden lyder under samma ekonomiska spelregler som andra marknader gör. Det krävs utbud och efterfrågan på energi för att den ska fungera och det måste finnas säljare och köpare.

I vissa fall är det stora aktörer, som oljebolag, som agerar köpare, exempelvis av råolja och små aktörer som är slutkunder, bilägaren i det här fallet. I andra fall kan det vara en kommun som är köpare av energi, exempelvis flis till det kommunala kraftvärmeverket och villaägaren som är slutkund genom köp av fjärrvärme till uppvärmning av villan.

Politiska beslut - reglerna sätts av regering och riksdag

Det är viktigt för ett land att den egna energitillförsel fungerar, därför är energimarknaden en viktig fråga även politiskt. Politiska beslut som gäller för energimarknaden har funnits lika länge som det har producerats el i vårt land.  Det har märkts olika mycket under olika perioder men blev särskilt tydligt under oljekrisen på 70-talet, då man fattade beslut om ransonering av olja.

Folkomröstningen om kärnkraft år 1980 kom till efter en olycka med den amerikanska kärnkraftsanläggningen Three Mile Island i Harrisburg. Svenska regeringspartier var oense om hur farligt kärnkraften kunde vara och ville låta svenskarna vara delaktiga i beslutet. Folkomröstningen var rådgivande och det förslag som vann innebar att en avveckling av kärnkraften skulle ske på längre sikt i takt med utbyggnaden av andra former av energiproduktion. Resultatet och konsekvenserna av folkomröstningen har debatterats flitigt sedan dess.

1996 genomfördes elmarknadsreformen som innebar att handeln med elenergi gick från monopol till en konkurrensutsatt marknad. Detta påverkade alla aktörer på elmarknaden genom nya regler och förutsättningar skapades, från elproducenterna till elkonsumenterna.   

Miljö- och klimatpåverkan spelar en viktig roll

De politiska partierna i Sverige analyserar marknaden och fattar beslut för att på ett ändamålsenligt sätt se till att marknaden för energi ska fungera. Under de senaste 20-tal åren har även energimarknadens funktion och dess påverkan på miljön och klimatet spelat en viktig roll i de politiska besluten. Politikerna försöker på olika sätt att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser från energisystemet och vill därför stimulera åtgärder som får människor att minska användningen av miljöförstörande energiformer, till exempel fossila bränslen (olja och kol), till förmån för förnybara bränslen (vindkraft och solenergi).

I Sverige har de politiska besluten inriktat sig på att öka användningen av vindkraften, att få människor att spara energi (energieffektivisera) och att öka användningen av solenergi. Politikerna vill också att ny energiteknik ska komma ut på marknaden och stödjer därför på olika sätt forskare och företag som kommer på nya smarta energilösningar.

Dela med andra:
Skapad: 2009-10-07  |  Ändrad: 2011-12-28
Kontakt: Energikunskap 016-544 2000
Sök i vår faktabas