dcsimg
Tillförsel
Omvandling
Distribution
Användning

Vatten i vattenkraftverkens dammar har sitt ursprung i regn och snö. Tidvatten styrs av månens och solens dragningskraft. Vågor bildas av temperaturskillnader i luften som ger olika lufttryck. Skillnaderna i lufttryck gör att det börjar blåsa. När vinden sveper över hav och sjöar så bildas det vågor.

I alla typer av vattenkraftverk sätter strömmande vatten en turbin i rörelse. Rörelsen genererar elektrisk energi i en generator.

Läs mer om tidvattenenergi

Läs mer om vattenkraft

Läs mer om vågkraft

Elen distribueras via elnätet. Elnätet består av stamnät, regionnät och lokalnät.
Läs om elektricitet.

El från vattenkraftverk används i alla sektorer.

Nederbörd/vatten

Genom att utnyttja energin hos vatten i rörelse kan vi bland annat producera el.

Den vanligaste tekniken är vattenkraft, som har solen som motor. Solen värmer marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Vattenångan stiger högre upp och bildar moln. När molnet blir tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö.

Detta kretslopp av vatten fyller upp vattenmagasinen som vi sedan utnyttjar till att skapa energi från, via det flödande vattnet, där vattnets lägesenergi utnyttjas genom att låta det strömma genom en vattenturbin från en högre punkt till en lägre.

Läs mer om:

» Tidvattenenergi

» Vattenkraft

» Vågkraft

Dela med andra:
Skapad: 2011-08-03  |  Ändrad: 2016-05-17
Kontakt: Energikunskap 016-544 2000

Svåra ord:

Lägesenergi = ett föremåls lägesenergi beror på var det befinner sig. Ju högre upp från marken desto större är lägesenergin. Vattnet i våra älvar har till exempel större lägesenergi uppe i fjällen än när det strömmar ut i havet. I älvarnas forsar och fall omvandlas vattnets lägesenergi till rörelseenergi, som vi kan omvandla till el.