dcsimg
Tillförsel
Omvandling
Distribution
Användning

Torvanvändningen utgör mindre än 1 % av den totala energitillförseln i Sverige. Den mesta torven som används till energi bryts i Jämtland och Norrbottens län.

Bränsletorvproduktionen i Sverige motsvarar cirka 2,5 – 3,5 TWh som tillförs energisystemet. Energitorv används i huvudsak vid ett 40-tal svenska värme- och kraftvärmeverk där den sameldas med främst skogsbränslen.

Mer om kraftvärmeverk

Mer om värmeverk

Energin i form av värme och el distribueras via elledningar och fjärrvärmenät till kunderna.

 

Energin i form av värme och el, används i bostäder, servicesektorn och inom industrin.

Torv

Torv är en jordart av organiskt ursprung som bildas genom biologiska och kemiska processer i våtmarker (myrar och sumpskog).

Torv består av döda växt- och djurdelar som på grund av syrebrist brutits ner på ett ofullständigt sätt. Torvbildningen påbörjades för ca 10 000 år sedan när inlandsisen drog sig tillbaka och den pågår fortfarande.

Förekomst av torv

Sverige har mycket omfattande torvtillgångar. Ungefär en fjärdedel av Sveriges landyta är täckt av torv. Mer än hälften av dessa förekomster har torvlager som är tjockare än 30 cm och är därmed geologiskt sett att betrakta som torvmarker. Torvutvinning sker idag på drygt 10 000 ha vilket motsvarar mindre än 2 promille av den totala svenska torvmarken på ca 6,5 miljoner hektar.

De största arealerna finns i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, men även i Gävleborgs, Västernorrlands, Örebro, Jönköpings, Kronobergs och Västmanlands län finns betydande arealer.

Historia

Under 1900-talets första hälft fanns periodvis en marknad för energitorv och efterhand också en stor efterfrågan på torv som stallströ. Torvanvändningen för energiändamål ökade markant under 1:a och 2:a världskriget.

På 1950-talet utvecklades bland annat näringsberikade torvprodukter för yrkes- och fritidsodlare. Produkterna framställdes i industriell skala och en marknad uppstod. Samtidigt minskade användningen av energitorv och när tillverkningen av torvbriketter upphörde 1969 återstod marknaderna för jordförbättringsmedel, odlingstorv och stallströ.

Utvinningen av energitorv återupptogs under 1980-talet efter oljekriserna. Då priserna på oljeprodukter ökade kraftigt blev torv ett alternativt inhemskt bränsle. Introduktionen under 1980-talet stöddes aktivt av staten via investeringsbidrag till torveldning (Stöd till torvproduktion och konvertering till torvförbränning 1983-1986). Torvanvändningen för el- och värmeproduktion ökade stadigt under hela 80-talet och en bit in på 90-talet.

Torv inkluderades i elcertifikatsystemet år 2004 vilket ledde till att torvanvändningen för elproduktion ökade. Vid utgången av 2012 utfasades de äldsta anläggningarna från elcertifikatsystemet enligt systemets utfasningsregler. Detta fick som följd att de flesta anläggningar som använder torv som bränsle försvann ut ur systemet. Då få nyare anläggningar använder torv har tilldelningen av elcertifikat nästan helt upphört.

Utvinning av torv

För bearbetning av fyndigheter av torv krävs särskilt tillstånd, koncession, enligt lagen om vissa torvfyndigheter (“Torvlagen” SFS 1985:620). Koncession för bearbetning gäller ofta i 20 år. Torvutvinning sker idag på drygt 10 000 hektar. Torvutvinning förekommer i 14 av landets 21 län.

Miljöpåverkan

Både utvinning och förbränning av torv medför miljö- och klimatpåverkan. Inför torvutvinning skalas växttäcket helt eller delvis bort och området avvattnas. Angränsade områden påverkas av dragning av vägar och dikning. En miljökonsekvensutredning (MKB) ska alltid göras när en ny torvutvinning planeras.

Vid nedbrytning av torv utgörs utsläppen främst av växthusgaser koldioxid (CO2) och metan (CH4). Från torvmark kan även utsläpp av växthusgasen dikväveoxid (N2O) förekomma.

Utsläpp vid torvförbränning beror till stor del på halter av kemiska ämnen i torven och av förbränningsteknik. Utsläppen sker i form av växthusgaser samt försurande ämnen såsom svavel- och kväveoxider.

Är torv ett fossilt eller ett förnybart bränsle?

I Sverige och i det internationella samarbetet har torv hittills betraktats som fossilt eller likvärdigt med fossila bränslen. FN:s klimatpanel IPCC placerade torv som ett bränsle i en egen kategori – torv, år 2006. I internationell och nationell energistatistik räknas torv i kategorin övriga bränslen alternativt inkluderas i bränslekategorin brunkol.

Användning av torv i Sverige

I Sverige utvinns torv för bränsleändamål (energitorv), jordförbättring (odlingstorv) och för strö (stallströ).

  • Energitorv
    Energitorv används mestadels för försörjning av kraftvärmeverk och värmeverk. Torven konkurrerar främst med stenkol. En viss möjlighet till substitution föreligger mellan torv och trädbränslen. Sedan 80-talet har användningen av torv för energiändamål varierat mellan 2- 4 TWh. I dagsläget används totalt ca 2 TWh torv för energiändamål, det mesta för produktion av värme. Användning av torv för elproduktion har varierat mellan 0,1-1,5 TWh. Elproduktionen med torv har minskat med 1 TWh sedan 2010 och ligger idag på 0,4 TWh. Importen av energitorv mer än halverades mellan 2012 och 2013 Importen består i huvudsak av torvbriketter.
  • Odlingstorv
    Odlingstorv konkurrerar som odlingssubstrat med barkprodukter, kokosfibrer och stenull. Bearbetningen uppgår till 1-2 miljoner m3 per år, varav en stor del exporteras. På hemmamarknaden går hälften till yrkesodlarna och hälften till fritidssektorn.
  • Torv för andra ändamål
    Bearbetningen av stallströ uppgår till ca 0,2-0,3 miljon m3. Torv används också till biofilter och andra ändamål inom miljövårdsområdet, men kvantiteterna är än så länge blygsamma. Torv kan även användas till isolering i hus samt i textilier.
Dela med andra:
Skapad: 2011-08-03  |  Ändrad: 2011-12-27
Kontakt: Energikunskap 016-544 2000

Visste du att ...

... man kan använda torv till textilier och göra kläder av? Man kan också använda torv till isolering av hus, vid tillverkning av whiskey och i trädgården.